När städer ska byggas så vet vi hur det brukar gå till. Planeringen sköts bakom lyckta dörrar. Och när det väl ska börja byggas så byggs det bakom höga plank försedda med skylten: ”obehöriga äga ej tillträde”. Så brukar det gå till. Men så går det inte till i Väsby Labs.
I Väsby har vi inte rest något plank. I Väsby öppnar vi istället den tomma ytan efter det gamla gymnasiet, det som nu är rivet. En gigantisk grusplan intill köpcentrum ska bli stadens nya kärna, Väsbys självaste mittpunkt.
Än så länge är det en grusplan, ett tomt ingenting – att ta i besittning.
Det är en yta att börja aktiveras av alla som bor i Väsby, av alla som besöker Väsby och av alla andra som vill och som har ett intresse av stad och livet i en stad. Eller som bara gillar att sätta igång saker. Tomheten får bli början till framtiden. Därför är det en plats för alla. Och – därför står en eremitkoja där.
Eremitens koja är en liten koja byggd av gammalt virke med allt som behövs för en person, men inte mer. En säng. En stol. Ett bord. En kamin. En garderob. En vattentank. En plats att dra sig undan på. Mitt i staden. Mitt i framtiden.
Bredvid kojan finns ett embryo till en odling. En symbolisk liten odling som till våren ska bli mycket mer. Men nu en början, sallad, örter … någonstans måste man börja.
Och så har vi ordnat så att grönsaker från utvalda odlare i Stockholmstrakten levereras till Torget, som vi kallar den tomma grusplanen. Torget är den gamla stadens naturliga mötesplats.
Till Torget kommer dessutom några av Sveriges bästa kockar och tar med sig råvaror från olika delar av landet. De lagar mat med och för Väsby-borna. På torget kan man leka, åka rutschbana, prata och göra lite vad man vill.
Och på Torget finns ett flygfoto så stort att man kan gå runt på det och studera sin stad som vore man en fågel. Bredvid fotot finns klossar som motsvarar det som är tänkt att byggas för att skapa den framtida staden.
Det är bara att ge sig ut.
Staden håller att gås på.
Staden håller att lekas med.
För framtiden är ännu ett oskrivet kort. Vi vet bara att det ska ske saker. Att det ska bli någonstans runt 1 200 bostäder (idag finns det 900 bostäder på samma yta). Vi vet att det ska bli nya dagis, skolor, restauranger, grönområden, service och attraktioner. Men vi vet inte riktigt hur. Vi vill veta mer. Vi vill samla in mer idéer, tankar och kunskap. Och vem bör man då fråga om inte dem som redan bor i Väsby?
Så frågan är: Var? Hur? Vad passar ihop? Hyresrätter och restaurang? Dagis och äldre? Mat och handel? Odling och parkering? På vilket sätt kan man göra så att den stad som finns idag blir ännu bättre?
Att man för det mesta reser plank och planerar bakom lyckta dörrar är inte så konstigt. Att bygga städer är förenat med stora investeringar. Liksom med stora beslut. Det finns lagar och regler, det finns ett system som vuxit fram under lång tid med stora byggbolag, investeringsmodeller och nätverk – och det finns så klart en ekonomi som ska gå ihop, det är ett återkommande mantra.
Men en gång i tiden började någon med något som kan ha liknat en eremitkoja, med ett litet trähus. Med det allra mest nödvändiga. En liten odling och tak över huvudet.
Så småningom blev husen lite större. Byggdes några hus tillsammans blev det en liten by. När byn växte blev den en liten stad, som i sin tur växte och blev en större stad. Allt detta är inte så länge sedan som det låter.
Men i takt med att fler människor flyttade in till de större städerna för att få jobb i de industrier som blev motorer i det moderna samhället så behövdes en väldigt stor mängd bostäder och hus – samtidigt. Det innebar att det behövdes större lösningar. Vilket i sin tur innebar mer pengar och mer ansvar för de folkvalda.
Här blev Sverige faktiskt bäst i världen.
Sverige lanserade en Svensk modell som blev världsberömd för att den skapade ett system för att ta hand om allas behov av stad och samhälle. Man skapade bostäder som folk hade råd att bo i – samt service och skola i offentlig regi.
Väsby var den svenska modellens självaste tummelplats. Väsby var prototypen för den moderna tidens framtid. Vilket fick sin grandiosa final med en bomässa 1985 som gav genklang också den.
Bland annat presenterade sig här för första gången en ung formgivare som skulle komma att bli en av Sveriges allra främsta. Han hette Mats Theselius och har sedan dess blivit uppmärksammad över hela världen.
Mats Theselius är känd för att han gjort tvärt om. Han månar om tidskrävande hantverk och ensamhet. Han månar om material och rätten till det unika. Men han har samtidigt alltid drivits av att skapa bättre förutsättningar för alla, även för dem som inte har råd att betalar skyhöga belopp för hans möbler på auktionshusen.
Och jo, det är så klart Mats Theselius som ritat eremitkojan. Idén kom han på redan 1990. Med andan i halsen ringde han mig och berättade om vad han kommit på – inspirerad av att hans mamma önskade sig ett litet hus dit hon då och då skulle kunna dra sig tillbaka. För att fungera ännu bättre i sitt sociala sammanhang ville hon ha ibland kunna vara ensam. För att tänka. För att bara vara. För att samla sig inför mötet med andra.
På ett par veckor hade Mats och jag tillsammans gjort en bok om kojan. Parallellt hade Sven Lundh på Källemo låtit tillverka det allra första exemplaret.
Nu är Eremitkojan startskottet på den nya staden. Den börjar där en stad började från början.
Väsby Labs gör tvärt om mot vad man brukar. Väsby Labs börjar i det lilla, i att försöka skapa dialog och samverkan. Helt enkelt för att det är hög tid att göra så igen, nu när världen blivit digital och global. Idag är vi ju nästan pinsamt vana vid dialog, med att trycka ”gilla” på Facebook och dela med oss av våra tankar på Twitter.
Därför har Väsby Labs gjort tvärt om i snart två års tid.
Inte på pin kiv utan för att steg för steg ta fram nya modeller att bygga stad och samhälle, modeller anpassade för 2012 och inte som en rest från 1930. Modeller som tar vår tids möjlighet till deltagande, dialog och samverkan på allvar, inte som flum utan som möjlighet till utveckling. För det är med övertygelsen om att detta ger betydligt bättre resultat, att det utvecklar alla som är med, som driver Väsby Labs framåt.
För om Väsby var prototypen för framtiden nyss så kan man så klart bli det igen. Vi började med att titta på förutsättningarna. Och såg att möjligheterna var stora, unikt stora.
Väsby är en bra stad. En riktig stad. En stad som skulle vara en viktig bricka i Stockholmsregionens framtid. Det är en region som expanderar. 40 000 människor flyttar in till Stockholmsregionen varje år. De behöver bostad – och de skulle behöva bostäder som inte kostar skjortan. De behöver stad. De behöver ett sammanhang där de är med och skapar sin framtid. Ett sammanhang som vill.
Med pendeltåget tar det 20 minuter att åka till Centralen i Stockholm från Väsby. Åt andra hållet, åt norr, ligger Uppsala ungefär lika långt ifrån Väsby. Arlanda ligger strax intill. Det är bra förutsättningar.
Och poängen är att Väsby har något som många frågat efter: Väsby är en stad, en stad att utveckla.
Väsby behöver växa. För om sanningen ska fram så har expansionen de senaste 20-30 åren varit lite för liten. Väsbyborna behöver bli fler. Därför kan Väsby bli ett viktigt svar på regionens framtid.
Därför började vi med att söka kontakt med dem som ska vara med och bygga Väsbys framtid. Med dem som kan bygga bostäder, men också med dem som kan skola och mat, hållbarhet, odling och parkering. Och många, många fler. Vi ville väcka deras intresse, få dem satt se möjligheterna – så att vi skulle ha något konkret att sätta igång en dialog med de boende om.
Intressenterna svarade direkt. Intresse fanns.
Vi valde att inte stänga in diskussionen bakom lyckta dörrar. I en serie workshops – eller Labs som vi kallat dem – samlade vi alla intressenter tillsammans med några av världens bästa arkitekter. Det resulterade i hundratals idéer som växte fram inför öppen ridå. Mitt i Köpcentrum. Mitt i vimlet i Upplands Väsby. Mitt bland alla som var på väg till frissan, kompisen, Systemet, sushin eller kaffet.
Ibland kom någon Väsbybo fram och satt med en stund. Och kom med egna idéer och tankar, tankar som snappades upp och blev en del av processen.
Nu vet vi att möjligheterna finns där. Det finns ett behov. Och det finns intressenter som är redo.
Världen förändras i snabb takt. Jordens befolkning samlas till städerna. Vilket gör att det finns ett enormt behov av kunskap och av goda exempel.
Väsby ska åter bli spelplats för framtiden. 2015 öppnar Sveriges första samhällsbyggnadexpo. I Väsby. Då har framtidens Väsby börjat ta form. Inte som ett nytt Väsby utan i och genom det Väsby som redan finns. Då ska bygget ha börjat ta form. Då ska vi börja se resultatet av det som ska bli framtidens stad. Och då ska vi bygga utställningar och sammanhang som visar att Väsby berättar något som hela världen frågar efter. Just för att det börjar i en eremitkoja och i en möjlighet att leka för dem som redan bor i Väsby.
Det är det som är Torget.
- Jan Åman
